måndag 8 januari 2018

Familjen Knyckertz av Anders Sparring och Per Gustavsson


Familjen Knyckertz bor alldeles i närheten. I ett vanligt blått hus med grön dörr. Utanför garaget står deras buckliga bil. Bilen ryms nämligen inte inne i garaget. Där står en massa  andra saker som inte ska synas i onödan. Fjorton sprillans nya tv-apparater till exempel och några vackra tavlor med guldiga ramar. Ett uppstoppat lejon och sju cyklar utan framhjul  och en massa andra fina eller mindre fina saker. 
Familjen Knyckertz tycker mycket om att ta saker som inte är deras. Det är nästan som att de inte kan låta bli. 
På gräsmattan utanför huset står deras hund och skäller. Ibland sticker någon i familjen ut huvudet och skriker "Håll truten, Snuten!" För hunden heter faktiskt Snuten.  Resten i familjen heter mamma Fia, pappa Bove, Lilla Ellen Kriminellen, och så Ture. Ture är den i familjen som tycker om att göra sånt som man FÅR göra. Ture är en snäll pojke säger pappa Bove. Ja, stackars Ture! Hur ska det gå för honom, säger mamma. Ture vill bli polis när han bli stor. Fy så hemskt! 

På morgonen går pappa Bove ut och knycker grannens tidning, han vill läsa om olika stölder i trakten. Grannen heter Paul Isman och han vill ha tillbaka sin tidning. Han smyger sig upp nedanför fönstret hos familjen Knyckertz och lyssnar på vad man pratar om i familjen. Han tycker att de pratar om skummisar och finkan. 
Ture öppnar för Paul och ger honom tidningen och berättar om att han har födelsedag om två dagar. Alla i familjen gapar och tror att Ture ljuger men så är det inte. Ture talar sanning. Han fyller faktiskt år nästnästa dag och det han önskar mest av allt är en polkagrisklubba! 

Det är inte vilken polkagrisklubba som helst som Ture vill ha. Ellen och Ture brukar stanna och titta på den gigantiskt stora polkagrisklubban i godisaffären, Hollies Gottis-grotta, varje dag när de går från skolan. Den klubban väger minst 50 kilo och man stoppar den inte i fickan precis. Ägarinnan Hollie Tender vaktar den som vore den av guld. Tjuvlarm har hon också. Men...

Pappa Bove har en plan. Klart sonen ska få sin klubba när han fyller år.  Med kofot och två spadar ska de gräva en tunnel till godisaffären! 

Anders Sparring har skrivit den roliga och populära högläsningsserien om Karla Brottare. Familjen Knyckertz kommer förmodlingen också att bli en serie, för redan finns två böcker; Familjen Knyckertz och  födelsedagskuppen och snart kommer Familjen Knyckertz och gulddiamanten. Illustrationerna av Per Gustavsson gör böckerna lockande och attraktiva för de yngsta kapitelhögläsningslyssnarna. Med många blinkningar till den vuxne läsaren så blir boken till en både kul och lättsam läsning. 



söndag 31 december 2017

Ylvania- Sagan om ljusbäraren av Ylva Hällen


Alba är sur. Inget händer och påsklovet suger. Jussi, Albas bästa kompis ska somvanligt åka bort på lovet och Alba sitter och tjurar på balkongen, inlindad i sitt täcke. Fosterfamiljen som Alba bor hos ska iväg till kolonilotten med lilla gullelillebror som är som en riktig mirakelpojke. 
Alba känner sig som något som katten släpat in (och ut på balkongen). Häromkvällen överhörde hon fosterföräldrarnas prat om henne, om en låtsasvärld och om en ask med brev som hon borde få. En klump i magen var det enda hon fick och ännu mer ilska och ledsenhet. Låtsasvärld?! Nej, men låtsasföräldrar är vad Anette och Pierre är! Hon sitter i sin ensamhet på balkongen och bygger upp sin ilska. 
Plötsligt dyker något svart upp som tycks falla genom luften. En svart fågel som tittar och kanske tillochmed  talar till henne. A-a-a-aalba? När fågeln flyger iväg igen hittar Alba en liten lapp i balkonglådan. Ett meddelande...om vem hon egentligen är och att hon snart ska föras till Ylvania av Blixtvinge för att rädda landet tillsammans med de andra väktarna. Hon ska inte vara rädd och hon får med sig en liten ljusängel som ska skydda henne. Vips har meddelandet förvandlats till en en fjäril. 

Alba är helt förvirrad men bestämmer sig för att leta upp den där asken med breven som låtsasföräldrarna pratat om. Tillsammans med kompisen Jussi som kommer på ett sista.besök-innan-lovet-stund hittar de både en mängd med foton + den där asken med breven.  I ett av breven finns också en liten tygpåse med ett halssmycke.  Brevet är undertecknat av Vida nyckelbäraren. Alba får hjärtklappning. I natt ska hon bli hämtad. Till något ställe hon har noll kunskap om och förväntas göra något hon inte har en aning om. 
Fosterföräldrarna får inte veta något och anar ingenting. 
Nu väntar äventyret "Ylvania"för Alba Ljubäraren tillsammans med de andra väktarbarnen, Stella Krigare, Jiro Vägvisare, och Adrian Tolken. Magins fyra väktare ska rädda landet. Häng me`! 

Ylva Hällens bok - Ylvania, sagan om ljusbäraren vann årets Barnromanpris i Sveriges Radio. De som sett barnprogram med Ylva Hällen på TV känner redan landet Ylvania. 
Detta är en klassisk fantasyhistoria med utvalda barn som har ett livsviktigt uppdrag. En bok som börjar i vår värld och fortsätter i fantasyvärlden. Samma tradition som i Mio min Mio, Harry Potter och Bröderna Lejonhjärta och många många fler. Illustrationerna är många, detaljrika och ger berättelsen en dimension till. Marcus Gunnar Pettersson har ritat. Ylvania är en bok att älska. Utmärkt högläsning! 

onsdag 27 december 2017

Gordon och Paddy - tre spännande, roliga och kluriga böcker av Ulf Nilsson



Gräsliga plundrare! Plundriga gräsare ropar det lilla djuret med en darrande pipig röst. Ekorren kommer inrusande på den lilla polisstationen för att anmäla en hemsk och sorglig stöld. Därinne brinner en brasa i kaminen och på en hylla står tre mycket stora kakburkar som doftar ljuvligt. (dessa tre burkar är verkligen inte oviktiga i böckerna)
 Ekorren håller så när på att glömma sitt ärende till poliskommissarie Gordon när han känner doften men så upptäcker han den  fruktade och berömde kommissarien som ligger och snarkar över skrivbordet.
 Men nej då! Inte sover han inte!! Han satt just och skrev något mycket viktigt. Ekorren berättar i en totalt osammanhängande berättelse om det förfärliga i att ett stort antal nötter är stulna. Kommissarien antecknar och lovar undersöka fallet. Det snöar ymnigt därute och spåren i snön syns helt tydligt. Men spåren leder endast till polisstationen och är ekorrens egna, så där försvann den ledtråden. 
Kommissarie Gordon tar posto utanför ett av ekorrens skafferier där stölden begåtts  för att i möjligaste mån kunna ta stortjuvarna på bar gärning. För det verkar sannolikt röra sig om stortjuvar då det kommit in anmälningar både från en nötkråka, en skogsmus och en nötskrika de senaste dagarna. Gordon står still i snö men försöker titta så surt och befallande på hålet som möjligt. 
Utan framgång. 
Senare kommer han att skriva i sin polisrapport "Bevakning av hålet. Inget händer" . Men ännu så länga står han kvar under trädet och bevakar hålet.  
Så hör han ett ljud från skafferihålet och Gordon skymtar något där inne. En liten, liten  mus! Och musen har en nöt i famnen. Det var alltså en lillmus som var  stortjuven! 
Tror kommissarien. 
Men så lätt var inte den här gåtan utan här startar istället vänskapen mellan den lilla musen och kommissariepaddan Gordon. En vänskap som ska visa sig vara både fruktbar och vänskaplig. Och underbart för oss att läsa om. 

En ljuvlig trilogi om kommissarie Gordon och polisassistent Paddy. En perfekt högläsningsbok för alla finurliga deckarlösare och djurvänner runt om i stugorna. Roligt, spännande och finurligt. En Nalle Puh + Det susar i säven med deckartema. Gitte Spee har illustrerat och Ulf Nilsson har skrivit. De andra två delarna heter; Det sista fallet? , och Ett fall i alla fall.  Filmen Gordon och Paddy är aktuell just nu på biograferna. Bäddat för succé! 

onsdag 29 november 2017

Lägret av Lena Ollmark


Hannah har anmält sig till ett konfirmationsläger. Största anledningen är väl Emil för inte har Hannah någonsin tänkt på att konfirmera sig. Men temat på lägret är musik och kanske kan hon äntligen få lära sig spela gitarr på riktigt. För att komma med överdriver hon sina musikkunskaper en aning.
Det där med Emil var egentligen ingen bra idé alls för han blir så himla konstig och avvisande direkt. Hannah fattar ingenting. 
Lägerledarna verkar schyssta, två ungdomsledare och två präster som verkar hur coola som helst.  Peppar att de ska sätta upp en mini-musikal av Jesus Christ Superstar. Gissa vem som ska spela Jesus? 
Ungdomsledaren Amanda är särskilt uppmärksam mot Hannah.  Särskilt när hon märker att Emil drar sig undan henne. Kanske är lägret inte någon dålig grej ändå. 
Men sen börjar det. Läskigheterna. 
En kväll berättar Amanda en riktigt kuslig spökhistoria om en grej som hänt på lägergården för länge sedan. En riktigt makaber grej om en ung kvinna som blir besatt av djävulen. 
Alla ungdomar vet att de inte ska gå ut i skogen, i alla fall inte efter kl. 8. Hannah bryr sig inte om det och dras till den unga upproriska Jonatan som tjuvröker i skogen bakom ett skjul.
Det är också i närheten av detta skjul som det verkligt läskiga äger rum. Ett par nätter efteråt. Hela skogen full av blod. Ondskan och djävulen finns. Nära. 
Du hör inte hemma här, säger Emil. 

Lena Ollmark är en otroligt bra spökhistorieberättare. Håret står på ända. Undrar om någon vill fara på konfa-läger efter den här boken? Men man vill ju bli berörd.  Och jag lovar. Det blir man. 






måndag 13 november 2017

Skräck - elva rysare för mellanstadiet



Några av Sveriges absoluta skräckmästare har skrivit elva rysarnoveller, krypande skräck och kalla kårar. Läskigt bra. 
Första novellen, Natten vid tjärnen,  har Ingelin Angerborn skrivit. Kusinerna Em och Klara  ska tälta första natten på sommarlovet hos mormor och morfar. Men inte alldeles nära huset utan i skogen vid tjärnen. Inte tjärnen tycker mormor, morfar skrattar och säger att det är därför hon är rädd för tjärngubben. Flickorna undrar över tjärngubben och morfar ska till att berätta men mormor tystar honom. - Skräm inte upp tjejerna! 
Tjejerna har bestämt sig för att tälta vid tjärnen och nu går ju inte det precis att ändra bara så där. Ja, ni får i alla fall inte bada i tjärnen säger mormor, den är väldigt djup. 
Ja, ni fattar... stämningen byggs upp. Tjejerna badar såklart, blir skrämda och kan inte somna. Inte förrän en bra bit efter tolvslaget. Till slut somnar de i alla fall men vaknar med ett ryck. Ett  flåsande ljud,  mobilen har ingen täckning, kanske är det ett djur... 

Petter Lidbeck har skrivit en berättelse om två killar som ska ut och ro, fiska i viken nedanför sura gubbens hus, Han som är galen. Ganska snart får de napp. Bottennapp. Med gemensamma krafter drar de upp en svart gummisäck, en sån där vattentät väska som dykare använder. Draget hade fastnat i remmen. De öppnar säcken och ut rasar en pyramid av sedelbuntar... De ror snabbt hem och ringer polisen. Det skulle de inte ha  gjort. Två miljoner trehundrafemtiotusen kronor. Vem har placerat pengarna i sjön?? och varför? 

Siri Spont har skrivit om Sätramumien i vattentornet dit killarna ska gå för att just där ligger bästa  Pokémongymmet. Mamma förbjuder dem att gå dit men såklart går de dit ändå.  "Akta dig för Sätramumien" har någon klottrat på tornet. Med blodröda bokstäver. Förbudsskyltar hindrar inte killarna från att öppna grinden och gå in. Malte springer fram till stegen och börjar klättra... 

Elva lagom långa rysare att läsa i denna mörka tid. Redaktör: Olivia Demant.  Läskigt bra! 
Medverkande författare är Ingelin Angerborn, Alex Haridi, Gustav Tegby, Moa Eriksson Sandberg, Petrus Dahlin, Petter Lidbeck, Siri Spont, Peter Arrhenius, Kerstin Lundberg Hahn, Johan Theorin, Rebecka Åhlund  

måndag 30 oktober 2017

Pojken i paddan och jag av Jonatan Järvi

Valle är en kille som alltid har blåmärken. Som han försöker dölja därhemma. Det är Onders, eller Anders som han egentligen heter, som är värst. Förut nöjde han sig med att nypas och säga fula saker. Men nu slår han hårt, hårt och kallar honom Dockan så att alla skrattar. Onders är värre än värst och Valle har ont i magen varje dag men aldrig att han skulle berätta något därhemma. 

 Valle har fått pappas gamla padda och han brukar sitta och spela för att få tiden att gå. Men en dag händer något. Skärmen blixtrar till och ett pojkansikte fladdrar till. En pojke som vinkar och faktiskt kan prata från paddan. För pojken kan Valle berätta om det jobbiga. 

Nästa dag i skolan är Onders ännu värre. Han tar Valles nya mössa och hotar att ta jackan också. - Du ska inte ha finare kläder än vad jag har, snäser han. 
Valle blir arg men mest rädd. Han börjar skolka och ljuga om friluftsdagar och fågelholkar och allt möjligt. Aldrig att han skulle berätta för mamma och pappa. 

Pojken i paddan vill hjälpa. Tillsammans bestämmer de att Valle inte ska stänga av paddan på hela dagen så att pojken kan se vad som händer i skolan. Av pojken, som får namnet Bruno, blir Valle stärkt och får självförtroende men Onders fortsätter jävlas. Klipper sönder Valles jacka, slåss och hånar. Mobbingen fortsätter ända tills klassen får en nu lärare som  faktiskt ser vad som händer och reagerar.  

Valle är bra på flera saker. Han är bra på matte och att skriva och han är kan springa supersnabbt. En dag utmanar han Onders på löpning. Myran är domare. 

Jonatan Järvi har skrivit en hjärtskärande bok om mobbning. Det som Valle är med om är knappast på något sätt unikt. Inte heller att lärare väljer att blunda. Hoppas att boken blir en högläsningshöjdare i skolan. Jag spoilar att boken har ett lyckligt slut... LÄS! 

fredag 27 oktober 2017

Den förskräckliga historien om lilla Hon


Lilla Hon heter egentligen något annat som ingen kommer ihåg längre  Hon har alltid kallats för Lilla Hon. Hon älskar att hoppa i sängen och kura ihop sig bland kuddar och madrasser. Och att äta bokstavskex och vissla på samma gång. Hon gillar däremot inte att vara ensam,  hon känner sig ofta rädd och ängslig då. Men hon ÄR väldigt ofta ensam. Hennes mamma och pappa är  trötta, tycker inte om smulor men älskar ordning och reda och att skynda. De skyndar och bär omkring papper och datorer. Hinner inte med Lilla Hon. Det blir bara oordning.

Lilla Hon älskar måndagar då hon får gå till skolan. För i skolan finns kuddrummet där Lilla Hon vill vara. Men de andra eleverna låter henne inte vara med. Hur ska hon göra för att få vara med i kuddrummet?
Lilla Hon tycker om både Magistern och skolan. Och hon ville vara duktig. Varje dag ger hon Magistern små presenter (som han tror är skräp och skyfflar ned i papperskorgen.)
De andra eleverna älskar att skrämma Lilla Hon. De släpper ned spindlar i hennes hår och daggmaskar i hennes väska. och att älskar att berätta de  rysliga historierna om hemska saker som hänt på skolan för länge sen.  Om de fyra spökena som finns i byggnaden. Det är Lärarinnan som spökar på vinden där hon hängde sig för länge sen, det är Matfabrorn som spökar i skolköket,  blodiga Slöjdflickan som spökar på slöjden och Bibliotekspojken som klämdes ihjäl i biblioteket och som skrattar sitt kusliga skratt. Lilla Hon är verkligen rysligt rädd för alla dom där berättelserna.

 En dag i skolan har de andra eleverna långtråkigt. De har tröttnat på att berätta spökhistorier. Istället vill de utmana Lilla Hon. OM hon går upp ensam på skolans vinden en yttepytteliten stund så ska hon få vara med i kuddrummet...

Alltså...  den här boken är så läskigt spännande, skruvad och galen så att man bara älskar den. Läckra illustrationer av Per Gustavsson och påkornetryslig text av Lena Ollmark. En riktigt, riktigt, riktigt bra spökhistoria!