onsdag 24 maj 2017

Spökflickan av Katarina Genar

Det är sommarlov. Anna kunde ha haft hur roligt som helst om de bott kvar i stan eller om Karolina åtminstone svarade i telefon när hon ringde. Inte kom hon när Anna fyllde år heller. Så livet känns trist i det nya huset på landet. Mammas och pappas drömprojekt.

Anna trivs inte alls och inga nya kompisar har hon fått. Skolan börjar inte förrän om några veckor och Anna tvingas lyssna på alla renoveringsplaner som föräldrarna har. På en marknad, dit hon åker med sin mamma, undrar en tant hur hon trivs i huset. Frågar lite trevande om hon inte sett någon... En av tvillingpojkarna på marknaden frågar också om hon inte sett... spökflickan.
Anna börjar drömma på nätterna. Drömma om en flicka i volangklänning. "Snälla hjälp mig!" säger hon.
En regnig dag åker mamma och pappa iväg färg att handla färg och tapeter. Anna vägrar följa med utan är hemma ensam i huset. Hängmattan slår i vinden, något skrapar mot grusgången, eller kom ljudet från grusgången, Då plötsligt dyker ett blekt ansikte upp på andra sidan rutan. Anna skriker rakt ut!
Katarina Genár har gjort det igen. Skrivit en bok om magisk realism. Det är lättläst, spännande och högst trovärdigt om generationer, vänskap och om familj. Fint berättad!

fredag 12 maj 2017

En annan Albin av Johan Unenge


Albins pappa tycker att Albin borde spela mer och bättre fotboll. "Du kan ju inte bara säga att du är fri! Du måste ju vara det också! Synas!" "Du måste stå på dig!" pappa babblar på om fotbollen och så om farmor. Farmor som ligger på Geriatriken och pappa som menar att det är Albin som ska hålla henne sällskap. Själv har han inte tid att vara där. Skyller alltid på något t ex att han ska åka och köpa dom där tapeterna till Albins rum. Grå tapeter med fåglar på och inte den oranga färgen som Albin vill ha.
På sjukhuset träffar han en klasskompis, Emma som är mycket speciell och fin. Farmor är också speciell. Hon kan liksom läsa av Albin och så lyser hon upp när hon berättar om sin morfar. Som hade lanthandel och som var allas vän. Kände till allas namn och visste allt om deras liv, sjukdomar, släktingar, skolbetyg. Samma berättelse varje gång hos farmor men så fint att höra.

Nu kommer snart den dagen som har en mycket avgörande betydelse för Albin. Orientering med karta och kompass i små grupper. Albin hamnar tillsammans med två killar som tycks vara de coolaste i skolan, Marcus och Simon. Ingen kan kompassen, ingen av dem är särskilt intresserade och de hamnar på efterkälken. Albin är sjöblöt om fötterna redan och när han sen fastnar med foten i ett slukhål så hamnar han helt efter. Marcus och Simon fortsätter gå på som om han inte fanns. Plötsligt är han helt lost. Vilse i skogen. Känner inte igen sig. Hittar inte.

Albin ser till slut  buske med några bär som han äter, somnar sen under en stor gran och vaknar inte förrän en främmande tant väcker honom. Han är hittad! Sökandet avblåses, en ambulans kommer och det blir stort pådrag med sjukhus undersökning, näringslösning och tidningsintervjuer.  Nu är Albin något av en hjälte. En spårlöst försvunnen pojke återfunnen. Han blir helt enkelt en stjärna, över en natt.  Alla vill prata, heja, få autografer. Simon och Marcus påstår att de blev rädda och trodde att Albin sprungit ifrån en älg. Rektorn menar att skolan gjort allt de kunnat i sökandet trots att polisen fick larm två timmar efter avslutad idrottsdag. "Det är omöjligt att i varje ögonblick ha full uppmärksamhet på individnivå" säger rektorn. 

Albin funderar mycket på detta som rektorn sagt och på sin  nya roll och status i skolan. Han behöver fixa mycket nu och han behöver styrka. Det får han när han äter bären från den där speciella busken på ängen. Men det blir ganska svårt att hinna plocka bären i smyg på natten, rädda skolan från rektorns enväldiga beslut. Han vill bli  tuffare och säga ifrån, han vill utmana rektorn men också vara en bra kompis. Hur ska han få ihop det? Emma tycker att han blir förändrad. Men de där mystiska bären kan de hjälpa honom? 

Situationen blir allt mer ohållbar. 

Johan Unenge har skrivit en bok om makt och maktlöshet om att synas och inte, om hur makten förändrar en person och vad som egentligen är viktigt. Jag tycker väldigt mycket om den här boken. Den borde kunna fungera jättebra som högläsningsbok i mellanstadieåldern. Jag hoppas, hoppas verkligen att  En annan Albin får många läsare.  


söndag 30 april 2017

Från och med nu - Amanda och Ila


Amanda får en egen häst. Det blir en sommar som hon aldrig trodde skulle hända. Bästakompisen Linnea har åkt iväg på teaterläger, mamma har flyttat till Uppsala. Amanda hade slutat hoppas men nu har pappa och Ylva från stallet i byn hittat en häst som passar. En alldeles underbar Ila.  Hon är en sån där pigg en. Kanske är hon lite för pigg. Amanda vet inte. Ännu. 
Så kommer Kaja som är tre år äldre och redan har en häst, Tovan. 

Så nu är det ridträning som gäller och Ila testar Amanda. Kaja skrattar och säger att den där hästen får du inte tråkigt med. Men det är inget elakt skratt utan snällt och vänligt. Så berättar Kaja att hon ska flytta, flytta ut i en barack så att hon slipper sin morsa. Bara så där säger hon det. 
Amanda förstår inget. Hur kan man bara flytta hemifrån när man är femton. 

Det blir en annorlunda sommar med hästar, med Kaja och med Ylva i stallet. 
Inget är enkelt, ibland känns allt hopplöst med både Ila och med Kaja, med bortamamma och hemmapappa. Men vem har sagt att livet ska vara enkelt. 

Amanda lär känna både Ila och Kaja mer och mer.  Liksom vi läsare. 

Från och med nu. av Katja Timgren är en hästbok som kommer att älskas av många. En hästbok som har så mycket mer av liv, familj, dramatik och spänning så att det räcker till oss som inte är helt och hållet hästtokiga också. Från och med nu. är första boken i en kommande serie om Amanda och Ila. Längta nästa!  


måndag 20 mars 2017

Billie avgång 9:42 till nya livet av Sara Kadefors

Billie är tolv år och  på väg hemifrån. Ett tag, bara.  Hem till en ny familj. En fosterfamilj. Till perfekta prästmamman Petra och hennes sportnördiga man Mange och deras två barn, Tea och Alvar. Familjen bor i Bokarp sedan länge.  Enligt Petra är det lugnt och trevligt och "så känner man alla". Vad är bra med att känna alla undrar Billie. 

Bokarp är ett litet samhälle som knappt märks. Hur ska hon stå ut i tråkigheten? Familjen bor i ett brunt hus men inuti är allt vitt. Kliniskt. Skor i prydliga rader, fyra jackor på krokarna. Kallt och kalt. Billie får nästan panik. 
Barnen i familjen är tysta och stilla, nästan som spökbarn i en skräckfilm. Alvar och Billie ska gå i samma klass. Jättekul tycker mamma Petra. Men Alvar säger inget. 

Billie har bott ensam med sin mamma i alla år. I Stockholm i en liten lägenhet. Det har bara varit dom två, förutom assistenterna. Det har varit trångt och enkelt, inga regler och annat tjafs. 
Nu kommer Billie till en totalt annan värld. Hemma hos familjen Petra präst är allting uppstyrt, planer, platser och tider, middagar, utflykter och myskvällar. Pingisträning och körövning. Kyrka och skola. 
Ja, ett samhälle så långt från Billies värld som det bara går att komma. I skolan blir Billie populär. Hon är spännande med Stockholmserfarenhet och annorlunda utseende. Billie lär sig se saker som ingen annan ser. Meningen är att hon ska passa in men det är ganska mycket som skaver både här och där i både i familj, skola och samhälle.
Billie är nyfiken och rakt på. Hon frågar och tar reda på saker. Saker som ingen tidigare pratat om. 
Hon är klok och stark och modig. Ingen överdängare bara en ovanligt klok överlevare. 

Sara Kadefors har skrivit en superduperhärlig relationsroman för unga och för oss andra. Den här boken är så bra att man blir ledsen när den tar slut. Omslagsbilden har tagits fram i en tävling för mellanstadieelever. Över 2000 bidrag kom in och vinnaren är Philip Edqust från klass 5D i Guldkroksskolan  i Hjo. Snyggt och spännande. Ger också en liten hint om innehållet. Kringelikrokigt och coolt på samma gång. Läs också del 2. Billie du är bäst.

tisdag 28 februari 2017

Hugo och kepskampen av Christina Lindström



Hugo är killen med tigerrandiga shorts  och med russin i fickan. Shortsen gillar han verkligen och har dem året om. Även i januari. Hugo har sytt dem själv på slöjden. Tarzan är stilguiden. För. Nu när han går i sexan har han kommit på att inte bryr sig om vad de andra tycker. Tänk om de tycker fel? Tänk om han missuppfattar världen. 
 Hugo är tämligen osynlig och ointressant för de andra. Han är smart och försöker verkligen få igång intressanta samtal med de coola killarna i klassen. Det går väl sådär. Ingen bryr sig om Hugo.
Inte förrän han blir invald i elevrådet och på klasskompisarnas inrådan tar upp det förhatliga keps och-mössförbudet. Nu blir Hugo både respekterad och hyllad. Nästan som en hjälte och de tidigare mobbarna vill vara vän.
Simon i femman vill också vara vän. Han bor granne med Hugo. Simon är killen som gillar att skriva och läsa poesi. Men kan och vill Hugo var kompis med en sån lågstatuskille. Eller ska han maxa sin nya position? Det är många känslor som far runt. Hur ska man vara som cool. Hugo studerar och lär sig. Man ska INTE gilla att dansa på disco, man ska knuffa varandra, ligga och slappa, åka snabbt utför sjukt branta backar,  man KAN bara INTE gilla poesi. 
Nu gäller snart en ny fråga i elevrådet, fotbollsturnering eller poesifestival, coolhetspoäng eller bögrykte. 

Christina Lindström skriver med klockren dialog och tar upp viktiga ämnen utan att vara för pekpinnig.  Boken är rolig och på-kornet! Att ingjuta civilkurage och alternativt mod i ungdomshjärtan är bra. Jag gillar att läsa om Hugo och kepskampen. Att det ska vara så förbaskat svårt att bara vara sig själv. Vi är ju vi. 

söndag 12 februari 2017

Amy, Aron och anden av Ulf Stark och Per Gustavsson


Det är sommar. Amy och Aron står vid banvallen och önskar. Fred på jorden och en svart katt önskar sig Amy och Aron önskar att det är hans pappa som kör tåget. Men han vet redan att det inte är pappa för i så fall skulle han ha saktat ner och tutat tre gånger och singlat ut en liten present genom lokförarfönstret. Fastän det är emot reglementet. 
Tåget svischar förbi och barnen bestämmer sig för att leka leken "vi letar efter vi vet inte vad". Det är en av deras bästa lekar. Och bästa platsen att leka den leken är hos Amy, på Amys pappas Skrot. Pappan sitter på en solstol utanför skjulet som är hans kontor och lyssnar på jazz. "Var försiktiga så att ni inte ramlar och skär er på något vasst! " ropar han efter dem. "När ni är klara så grillar vi korv på en fullt användbar klotgrill som jag hittade igår" fortsätter han. Men… då har Amy och Aron redan hunnit vidare. Mot bilvraket utan motor och in i torkhuven som blir en tänkarhjälm. Så hörs ett pipande som från en liten fågelunge. Ljudet kommer från en rostbrun, bucklig liten oljekanna av plåt med skruvlock och pip. "Aj, trampa på ni bara och ha roligt! Bry er inte om mej. Der är det aldrig nån som gör i alla fall", stönar en liten pipig, ilsken röst. 
Vad som finns inne i den lilla oljekannan är en liten blyg och arg ande. Tänk, det är just sådant man kan hitta när man letar efter man vet inte vad. 
Aron stoppar ner den lilla oljekannan i fickan och båda hoppas att han ska vara på bättre humör i morgon. "Det tänker jag inte alls vara" piper anden. 

Anden heter Mujo men är rätt så sur. Kanske för att han inte har haft några vänner. Bara elaka tuff-andar som lurat in honom i den lilla oljekannan. Sen glömde de bort honom och svävade iväg. 
Men nu är anden hittad och Amy och Aron gör allt för att Mujo ska trivas, men det är inte så lätt. 

Ulf Stark har skrivit en härlig högläsningsbok full med fantasi och roligheter. Med barn som leker och leker och med en ande som är och blir helt verklig. Mer och mer synlig för de både vännerna. En bok om att bli sedd och omtyckt, om att ha vänner och att få önskningar uppfyllda.  
Per Gustavsson har illustrerat så att det blir ännu roligare att läsa den. En perfekt kombination. Passar från 5 år. 

onsdag 28 december 2016

Tvillingarna av Åsa Anderberg Strollo



Bruno är åtta år och har levt i tretusen dagar nånting. Brunos allra  bästa kompisar ät tvillingarna Ture och Tom. Dom har ett helt rum proppfullt med lego. Kanske mest i hela världen. Deras pappa köper alltid lego till dem när han varit på nån resa till New York. Så sjukt lyxigt.

Alla tre går på judo och tränar med Anna som är typ världsberömd men just nu väldigt tjock. Hon blir bara tjockare och tjockare och de längtar tills den där bäbisen ska komma ut. Anna är världens bästa tränare och har svart bälte och har varit i Japan. Nu ska de snart få en ny tränare som heter Jörn. 

En kväll hemma hos Ture och Tom när de just ska bygga ett coolt nytt legobygge så finns det plötsligt finns en med en extragubbe, en cool gubbe med silvrig hjälm och mur-bräcka. Bruno skulle så gärna vilja få den, men det vill inte Tom och Ture, dom där legogubbarna hör ihop som tvillingar. Dom också. 

När tvillingarna gå och äta middag blir Bruno blir ensam kvar i deras mega-lego-rum. Då händer en sak, en olyckshändelse skulle man kunna säga. Det är som om Brunos hand rör sig själv. Rakt mot legogubben som vips åker ner i fickan. Det börjar snöa i Brunos mage, hjärtat dunkar och han blir alldeles stel. Han får bråttom hem....

Åsa Anderberg Strollo har skrivit en rolig och lättläst bok med stora känslor. En bok att känna igen sig i, en bok att skratta åt med attraktiva och lockande svartvita illustrationer av av Julia Thorell  Det här är första boken i en planerad serie. Fin början!